Mitt musikintresse började redan i folkskolans 5:e klass då jag började spela fiol för den eminente musikläraren Jan-Allan Persson, numera Vaggeryd. Fortsatte t.o.m klass 1 i realskolan, dock med en annan lärare. Tappade intresset.
Min första klassiska skiva köpte jag under gymnasietiden: en LP med Beethovens 5:a på första sidan och Schuberts ofullbordade på baksidan.
Det riktiga intresset tog väl inte riktigt fart förrän jag 1978 reste till Wien första gången. Vandrade gata upp och ned på jakt efter musikaliska sevärdheter, som det fanns gott om i musikens huvudstad. Besökte även Ehrengrab på Zentralfriedhof där bl.a Beethoven och Brahms ligger, samt St.Marxer Friedhof där Mozart begravts.
Intresset för Mahler, Bruckner m.fl började ungefär samtidigt med att jag flyttade till Göteborg för att läsa kemi på Chalmers. Första Brucknersymfoni var 4:e. Det tog dock lång tid att smälta denna symfoni. Beethovens symfonier var det aldrig några problem med, de gick rakt in i hjärtat, speciellt symfonierna 3-9, där han från och med nr.3 tog avsked av Haydn/Mozart för att stå på egna ben.
Bruckners musik är betydligt mer komplex än Beethovens. Där Beethoven har ett par basuner som understödjer stråkarna, har bleckblåset hos Bruckner nu vuxit ut till en självständig del av orkestern.